.

är det såhär mitt liv ska se ut? är det såhär jag vill ha det? var detta min dröm? blev det som jag ville efter studenten? var tog detta 1,5 året vägen? det är så otroligt mycket som snurrar i mitt huvud nuförtiden. jag känner bara att det är dags att skriva av mig lite och det är i dessa stunderna jag är glad att bloggen finns.
jag bara velar fram och tillbaka och får inte fram något vettigt. det enda jag kommer fram till i min hjärna är att jag inte orkar mer. jag bara orkar inte, så enkelt är det. men jag vet också att jag är den enda som kan påverka hur jag mår och ändra det. ändå gör jag ingenting åt detta, ingenting. därför skäms jag över att gnälla, jag skäms över att säga att jag inte orkar. för jag har ett val och det kommer jag alltid att ha. men nu är det precis som allting har runnit över för mig nu, jag bryr mig inte om nånting längre. jag bara är och gör det jag ska, ingenting mer.
det är just i dessa situationerna jag är otroligt glad över att ha johan vid min sida, som stöttar mig, försöker peppa mig och bara finns där som en solstråle i livet. igårkväll satt han med mig och hjälpte mig att skriva något jag skulle gjort för längesedan. världens bästa! självklart är jag glad över att ha min familj och mina vänner också, men dem ser mig inte på det sättet som johan gör. dem slipper se mycket av det negativa med mig, när jag är ledsen, arg, upprörd och har tappat gnistan. dem ser oftast den glada, positiva, spralliga emelie, den tjejen jag faktiskt vill vara och egentligen oftast är. men på senaste tiden har jag känt så mycket ilska, hat och negativitet som jag aldrig tidigare gjort. och jag vill inte vara den där tjejen som bara är sur och grinig, jag vill le, skratta och må bra ända in i själen.
när jag vaknade upp idag var ångest det första som slog mig, sedan kom huvudvärken och tröttheten igen. jag ska verkligen försöka att skaka igång mig själv och inte låta detta tynga ner mig mer. som sagt, jag är den enda som kan göra något åt detta och låter jag min lilla energi jag har kvar gå åt till att må dåligt kommer jag aldrig komma någonstans. håll ditt huvud högt, sa någon betydelsefull till mig igår och det är med dem orden ska jag ta mig ur detta.
jag ska finna vägen eller skapa den.

Kommentarer
Annika säger:

Ville bara påminna dig att jag älskar dig och finns för dig...kramiz mamma

2010-12-08 | 14:46:44
Mia säger:

Känner igen mig i mycket. Så tråkigt :(

Men tänk bara på att tillåta dig själv att må dåligt iblan och att tveka ibland. Tog också studenten 09 och har sedan dess känt att jag gjort noll vettigt. Men samtidigt vill jag inte stressa iväg ungdomen. Att ha vänner och en underbar pojkvän som du verkar ha räcker så, så långt. Och från dem kan man få så mycket styrka.

2010-12-08 | 22:40:24
Bloggadress: http://gyllenborg.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback