bloggandet
låg i sängen ett bra tag innan jag kom på att "det går inte". jag kunde alltså inte somna. mina ögon är klarvakna och jag känner mig pigg. precis det jag inte vill! har kommit fram till att jag verkligen inte har något vettigt att dela med mig av. jag kan inte ens komma på en vettig åsikt att skriva om. jag som brukade vara duktig på att skriva förut. har jag tappat allt det? hemskt såfall. att skriva är bland det bästa som finns. jag får väl helt enkelt bättra mig. kanske ska läsa tillbaka till den poetiska tiden så jag skrev massor? kanske ger mig lite inspiration. men det är faktiskt svårt att skriva när man är lycklig och mår bra. det är svårt att hitta negativa saker och känna djupa känslor när man svävar på moln. det är först nu när patrik har åkt som man verkligen kan känna efter i lugn och ro (inget illa menat). annars går dagarna och livet är perfekt. men bakom allt kanske det inte alltid är sådär jätte perfekt? jaja, nog tjatat om det. vet inte själv vad jag yrar om nu.
nu till en annan sak; mina betyg. vill så gärna ha dem nu så jag kan räkna ut ur mitt snitt ligger i genomsnitt och så. jag vet fortfarande inte vad jag vill med mitt liv. jag vet att jag vill resa och se världen. men sen då? jobba som..? guide? nja. reseledare? mja. flygvärdinna? mjo. hitta nya resor? aau? Vad vill jag? Ha familj och barn? uh. känns verkligen läskigt alltså. jag fyller snart 18 år. 18 jävla år! vuxenpoängen måste börja rulla in nu liksom. jag är rädd, rädd för framtiden och hur den kommer se ut. men, jag antar att det löser sig det också.
nejmen, blev jag inte lite poetisk och tänkande? haha.
jag kan, jag med!
nu till en annan sak; mina betyg. vill så gärna ha dem nu så jag kan räkna ut ur mitt snitt ligger i genomsnitt och så. jag vet fortfarande inte vad jag vill med mitt liv. jag vet att jag vill resa och se världen. men sen då? jobba som..? guide? nja. reseledare? mja. flygvärdinna? mjo. hitta nya resor? aau? Vad vill jag? Ha familj och barn? uh. känns verkligen läskigt alltså. jag fyller snart 18 år. 18 jävla år! vuxenpoängen måste börja rulla in nu liksom. jag är rädd, rädd för framtiden och hur den kommer se ut. men, jag antar att det löser sig det också.
nejmen, blev jag inte lite poetisk och tänkande? haha.
jag kan, jag med!
Kommentarer
Trackback