Jag vet inte riktigt vilka som läser min blogg osv. men jag vet att en del saker kan jag inte skriva här. Känner så många olika känslor just nu. Vet inte var jag ska göra av allt jag känner. Livet är som en jävla berg & dalbana och jag är så trött på att inte ha någon stabilitet i vardagen. Jag vill må bra & känna ren lycka varenda dag och inte pendla mellan alla dessa känslorna. Hur mycket jag än vill blir det aldrig rätt. Jag förstår inte varför det ska vara så svårt. Det kanske är såhär det ska vara? Man kanske ska känna på lite skit för att verkligen uppskatta de bra stunderna? Ibland vill jag bara sätta mig ned och skriva. Skriva ner allt jag känner, allt som jag upplever men det går inte. När jag väl ska göra det blir det konstlat och känns tvingat. Varför finns inte samma skrivkänsla som fanns för några år sedan? Att skriva har hjälpt mig oerhört mycket och jag har tagit mig igenom mycket bara genom att skriva av mig. Jag vet att jag aldrig kommer kunna skriva i bloggen allt detta, för det finns människor som kommer ta åt sig och bli sårade, vissa som ska ta åt sig men också andra som inte borde ta åt sig, det finns också människor som kommer ta detta till sig och använda det emot mig.

Det är tredje advent imorgon & tiden har bara sprungit förbi. Just nu tycker jag att hela livet bara travar framåt och min kropp med. Det känns ibland som jag inte hinner leva, göra saker som jag vill och reflektera. Stress, stress & stress. Men det är säkerligen inte bara jag som känner såhär. Idag är hela samhället uppbyggt på oss människor, som stressar oss in i döden. Men ibland undrar jag, till vilken anledning? Vi stressar oss igenom livet och hinner varken leva eller tänka ordentligt. När vi dött och uterfödds eller vad som nu händer, har vi inte fått dem liven vi verkligen ville ha.

Känns som det har spårat ut nu. Alltså skiter jag i detta och lägger ner skrivandet. Har två alternativ om jag vill fortsätta skriva, i en ny blogg med lösenord enbart till för mig eller i en skriftlig dagbok som jag gömmer.